Ingen Sobril...
Nu har jag klarat mig flera dagar utan Sobril, och ångesten har nästintill hållts i schack. Helt sinnessjukt hur det kan gå upp och ner... Jag TROR att det har at göra med att jag har ett läkarbesök i sikte. På torsdag... Ja alltså det ska bli så skönt att få prata med en läkare, och berätta om min oro och mina symtom. Hoppas att han kan utesluta nååååågra sjukdomar hos mig i alla fall. Är inne på min andra lediga dag, och det går som sagt hyfsat. Jag är ganska trött, igår låg jag och slöade nästan hela dagen, men idag har jag tvingat mig själv att bli lite piggare. Tagit hand om lite tvätt och röjt lite granna. Vi ska på en liten minisemester nästa onsdag-söndag. DET gruvar jag mig för. Är alltid livrädd när jag ska åka någonstans. Får se till att ladda med mig Sobril, för jag vägrar ha megaångest när jag ska träffa min släkt bla.
Jag har gått upp massor i vikt. Trots att jag inte "ska", så vägde jag mig igår. Och det är verkligen INTE bra. Längesen jag vägde så här mycket. MEN, då är det troligen inte tarmcancer i alla fall. Sjukt va? Jag MÅSTE gå ner i vikt, men inte pga minskad aptit, utan för att jag kämpar för det. Få se vad läkaren säger på torsdag. Så överviktig som jag är nu, så är DET jättefarligt för hälsan. Det är jag väl medveten om, men jag tror att allt fett är som en slags skyddsmur. Det finns liksom "mycket att ta av", om jag tynar bort i cancer... Får för mig att om man är smal från början så går det snabbare utför.... ja jag vet... låter helt idiotiskt men som ni vet vid det här laget så tänker jag inte speciellt logiskt alla gånger.
Fetma är farligt. Hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer..... ändå "håller jag mig" fet... så jävla vridet...