Igen....och igen...och igen...
Det tar aldrig slut.... symtomen alltså... och "diagnoserna"... Har de senaste 2 veckorna "haft" als, ms, levercancer, hjärntumör...och nu senast... bröstcancer...
Har inte haft nå mer ryckningar/stickningar (mer än sånna som JAG anser "normala"), men så igår när jag hade duschat och torkade mig framför spegeln!!! Ja då ser jag ett litet blåmärke på vänstra bröstet. Ca 5x5 mm... har inte ont... har tryckt, känt och klämt...hittar ingen knöl... men så googlar jag... dumma, dumma mig...fast å andra sidan vet jag inte om det egentligen blev värre, jag hade nog självdiagnostiserat mig ändå.... hittar flera sidor där det står att oförklarligt blåmärke på bröstet minsann kan vara bröstcancer. Antingen inflammatorisk (=den värsta och obotliga!!!!) eller en tumör i mjölkgångarna, som kan visa sig som ett blåmärke på huden!!
Jaha, så nu när man klarat sig från als och hjärntumör...ja då får man bröstcancer istället !!! Asså jag orkar inte... Och denna gång ÄR det på riktigt.... hur många gånger har jag skrivit det???? Men nu är jag säker... :'(
Tårarna rinner...paniken flödar.... vad ska jag säga till mina barn? Hur lång tid har jag kvar? Och nej, blåmärket sitter inte där det skule kunna ha upkommit av naturliga skäl såsom att bh´n klämt åt... nej nej... naturligtvis sitter det på ett "fritt ställe".... vilket i min värld betyder dödlig bröstcancer. Blev Sobril igår, dock bara 5 mg vid lunchtid för att jag skulle kunna klara av att jobba.... sen när jag kom hem på kvällen mådde jag skit-piss-helvete, men vågade inte ta en Sobril till innan läggdax för då fick jag för mig att jag kanske slutar andas i sömnen....
Lyckades somna runt 00.30, och har sovit oroligt... vaknar i morse och kollar på en gång bröstet.... blåmärket är kvar, och möjligen har det blivit nån millimeter större än igår? Vet inte riktigt....
Ikväll ska vi ha middagsgäster... har lust att bara blåsa av allting...men jag kan inte.... det är fredag, och jag är ledig både idag och resten av helgen, vilket betyder att jag med "gott samvete" kan dricka lite vin. Ångestdämpande...
Om blåmärket är kvar på måndag måste jag ringa vc... få en remiss till mammografi... få min dödsdom :( Fyy faaaan vad jag hatar detta. Vad har jag gjort för att bli straffad egentligen? Allt jag vill är att vara frisk!!!!!!!!!!!
Och NEJ, det GÅR INTE att tänka positivt... inte så länge jag har symtom!!!!!!!!! Om jag NÅGON GÅNG kunde få vara symtomfri, ja...det vore ju fantastiskt!!! Eller symtomfri är jag ju typ aldrig, men jag har lärt mig att visa symtom "bara" är ångest... tungt att andas, tryck över hals/bröst... oro i magen... m.m. m.m. Men prickar/fläckar/blåmärken m.m. Det är INTE ångestsymtom. Dom är RIKTIGA!!!! Och jag är så jävla rädd och ledsen.... varför jag?????????
Vill bara säga att du inte är ensam om dessa känslor. Jag har den senaste månaden "haft" als, blodpropp, leukemi och tarmcancer. Rädslan och ångesten för sjukdomarna försvann dock, men tyvärr är jag tillbaka i rädslan för als igen för jag kunde inte låta bli att googla... Förstår din ångest.