Mina symtom...
Aldrig, aldrig, aldrig ska man få må bra.... jag är så otroligt ledsen över detta, och vet fasen inte vad jag ska ta mig till. Visst, jag har haft några "hyfsade" dagar, men jag kan inte minnas när jag sist mådde bra? Tänkte jag skulle lista mina symtom, mest för min egen skull, men även för att se om någon annan känner igen sig.
* Alltid, trött. Kan sova hur mycket som helst.
* Matt och orkeslös.
* Orkar inte ta några initiativ. Saker jag förut tyckte var roliga känns meningslösa.
* Kan inte komma till ro. Har en nervös, vidrig känsla i kroppen hela tiden, trots detta, aldrig problem att somna.
* Så fort jag är ledig så sitter/ligger jag hemma i soffan. Har massa saker att göra, men orkar inte ta tag i någonting. Skjuter allt framför mig. Soffan är min trygghet på något vis.
* Allt känns jobbigt. Allt ifrån att laga mat, ta tag i tvätten, eller vad det nu kan vara.
* Det känns ofta tungt att andas. Som att jag inte orkar ta riktigt djupa andetag. Inte får tillräckligt med luft.
* Oregelbunden puls. Ibland väldigt låg, runt 50, och ibland runt 120.
* Ofta molande huvudvärk, i samband med detta blir tröttheten ännu värre.
* Orolig mage. Oftast förstoppad, ibland jättelös. Känner mig sällan "klar" efter toabesök.
* Ibland ingen aptit. Det skrämmer mig då jag är extremt matglad och oftast kan äta hur mycket som helst.
* Nästan alltid ont någonstans. Inte ihållande utan mest hugg eller stickningar. Kan vara vartsomhelst.
* Får lätt blåmärken som blir kvar länge.
* Ofta klumpkänsla i halsen/bröstet.
* Kan aldrig slappna av. Har alltid en känsla i kroppen av nervositet och oro. Som att något ska hända närsomhelst.
* Ryckningar och domningar lite varstans i kroppen, som kommer och går.
* Svettas väldigt lätt. Får ibland som "värmevallningar". Ibland frossa, men väldigt sällan.
* Periodvis obehag under höger revben, i magen. Som en klumpkänsla. Ibland stickande smärta.
* Allt som oftast ont i rygg, nacke och axlar. Väldigt sällan i nedre delen av ryggen, nästan alltid i övre.
* Torr i munnen.
Det som besvärar mig MEST utav detta, är tröttheten och orkeslösheten. Att jag inte orkar ta mig för någonting. Allt känns jobbigt. Det MÅSTE vara cancer, eller hur? Man kan inte må så här av "bara ångest". För om jag inte hade mått så här, då hade jag inte varit orolig, och haft någon ångest, så det går liksom inte ihop...
Skulle jag våga gå till läkaren och ta massa prover som skulle visa att jag är frisk (vilket känns heeeelt osannolikt) då skulle jag förmodligen lära mig leva med den här orkeslösheten och övriga problem... men rädslan för svaret är för stor... jag orkar inte. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Känns så jävla hopplöst alltihop.