I ångestens grepp...

Ja jag är fast...igen... helvetesångesten har tagit tag i mig, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jag har inte den där "tröttast-i-världens-ångesten", utan den "nervösa" varianten. Känslan finns i kroppen, jag är på helspänn, kan inte slappna av, har ingen riktig aptit men äter ändå. Kämpar för att gå upp i vikt... ja jag VET, det låter sjukt, men jag MÅSTE se att jag kan gå upp i vikt...annars oroar jag ihjäl mig för att viktnedgången går för lätt... Fy fan för det här alltså!!!
 
Och så den jävla coronan! När jag läste om Adam Alsing igår så fick jag fruktansvärd ångest. Herregud!!! 51 år ung, och INGA underliggande sjukdomar! Detta jävla virus kan verkligen ta vem som helst. INGEN går säker!!!
 
Min GAD har blivit sämre också... jag oroar mig för ALLT - HELA TIDEN!!!! Äldsta dottern har ju flyttat hemifrån mer eller mindre, och jag får panik om jag inte vet exakt vad hon gör eller vad hon är. Skulle helst vilja ha sms varannan minut där hon talar om att allt är bra, men samtidigt vet jag att så kan man inte ha det. Mina andra två barn försöker jag också ha full koll på. Smyger in till dom när de sover för att se att de andas och känner så de inte har feber. När de är borta hos kompisar har jag ångest deluxe... tänk om det händer nått??? När telefonen ringer hinner jag få panik inom loppet av en millisekund!!! Har nån dött? Vad är det för hemskt som har inträffat??
 
Jag är inne på min andra lediga dag av tre. Hade tänkt jag skulle göra en hel del saker hemma, men jag kommer mig inte för!! Är alldeles för "nervös" på nått sätt. Ligger i soffan, vandrar till köket och tillbaka... får ingen ro i kroppen. Både i förrgår och igår tog jag 10 mg Oxascand, för att få nån sorts ro i kroppen men jag tycker inte det hjälpt så mycket. Idag ska jag inte ta nån tablettt... Skulle behöva fara och handla, men det känns för jobbigt, plus att jag inte vill vistas bland folk i dessa corona-tider. Har sovit ganska dåligt senaste nätterna också. Vaknar tidigt med ångest innan jag ens öppnar ögonen. Blä för detta skitliv!! Vad fan ska man göra?? Det har jag frågat mig i massa år, men aldrig kommer jag fram till nått svar :'(
Visa fler inlägg